This study is a qualitative investigation where surveys where performed on five Swedes from Lebanon. The purpose with the survey was to learn how these persons were affected by the war against Lebanon in the summer 2006, how they reacted to it and what measures they took to overcome their crisis. The result shows that the state of crisis of the interviewed persons was caused by several factors, such as the war being both unexpected and intensive. Other causes was the worry that their children would be hurt by the effects of the war as well as the material and human losses that the war brought.The interviewed persons responded with both negative and positive reactions, which may have affect their recovery process. Some of them where offered physiological support in Sweden by their municipalities.

Aiming to contribute to the discourse on the sustainability of consociational democracy in plural societies, this case study provides an examination of Lebanon?s power sharing model. The study begins with an evaluation of the Taif Agreement. After acknowledging its effect on Lebanon?s consociational system the function and operation of Lijphart?s four consociational elements are analyzed.

I juli 2006 utbröt krig mellan Israel och Hizbollah i södra Libanon. Erfarenheterna från historien visade på att Israel borde kunna gå segrande ur kriget, men utgången blev en annan. Hizbollah nådde framgång och Israel misslyckades med sin militära kampanj trots övertag i luften och i militära resurser.För att förstå hur Hizbollah nådde framgång i kriget utifrån militärteoretiskt perspektiv så har denna uppsats till syfte att analysera det faktiska agerandet genom tre av krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning, handlingsfrihet och doktrinen ?Hizbollahs 13 punkter för krigföring? genom krigföringens samtliga sju grundprinciper.Analysens resultat visar på att genom sitt agerande så uppnådde Hizbollah krigföringens grundprinciper kraftsamling, överraskning¸ handlingsfrihet och i sin doktrin finns samtliga sju av krigföringens grundprinciper representerade. Dessa visar att Hizbollahs framgång i kriget kan vara ett resultat av att de planerat och agerat efter krigföringens grundprinciper..

Hur ska resultatet av ett krig mätas, på vilket sätt är det möjligt att opartiskt bedöma vem som vunnit eller förlorat. I många fall är resultatet uppenbart, ingen tvivlar t.ex. på att Storbritannien vann Falklandskriget, utfallet på slagfältet motsvarar uppfattning av vem som vann kriget. Men i många moderna krig är situationen en annan, utgången kan vara omtvistad, eller så är det svårt att uppfatta om kriget överhuvudtaget har avslutats. I uppsatsen används score-keeping teorin som är ett sätt att analysera resultatet av ett krig, vilken aktör vann? Fallet som analyseras är Libanonkri-get 2006 som utkämpades mellan Israel och Hizbollah och är intressant då resultatet dels är om-tvistat samt att det skedde mellan en stat och en organisation som är grupperad inom och verkar ifrån en annan stat.Uppsatsens syfte är därför att utifrån score-keeping teorin analysera Libanonkriget 2006.Den vetenskapliga frågan som skall besvaras är: Vilken aktör kan sägas ha vunnit Libanonkriget 2006 utifrån score-keeping teorin.Designen för undersökningen är en teorikonsumerande studie av Libanonkriget 2006 där av teorin givna variabler operationaliseras för att kunna ställas mot ett urval ur empirin.

The current trend towards globalisation and democratisation has made the theories of politics in pluralistic societies, and how to make them work, of particular interest and concern. Lijphart's theory of consociational democracy is an important influence in this field. At the same time the importance of civil society in transition studies and democratisation processes has been reinforced over the last thirty years. However, the complex political situation that plural societies face, creates obstacles for a healthy civil society. This thesis is based on a case study of Lebanon, a country with deep ethnic divisions and a government that resembles a consociational democracy.

I uppsatsen som följer har jag använt mig av David Galulas COIN teori. Jag har sedan använt den teorin och analyserat kriget mellan Israel och Libanon 2006. Kriget blev känt som ett misslyckande ur israelisk synpunkt, då de inte lyckades att besegra Hezbollah eller stoppa deras raketskjutningar in i Israel. Detta trots att de har den mest högteknologiska armen i mellanöstern och hade luftoperativkontroll. I denna uppsats så har jag fört ett resonemang för att svara på frågeställningen: Går Galulas teorier att använda mot en organiserad motståndare som Hezbollah? Efter att ha skrivit denna uppsats så har jag inte kommit fram till ett absolut svar, men är personligen övertygad om att det går.

Denna uppsats redovisar en kvalitativ textanalys av nyhetsrapporteringen om kemattacken utanför Syriens huvudstad Damaskus i tre engelskspråkiga tidningar i USA, Ryssland och Libanon. Studien jämför nyhetsrapportering i The New York Times (USA), The Moscow Times (Ryssland) och The Daily Star Lebanon (Libanon). Underlaget för studien är material publicerat under tre perioder och består sammantaget av 35 artiklar.. Den första perioden utspelar sig de första två dagarna efter kemattacken i Damaskus förorter. Andra perioden utspelar sig dagen före och efter att Syriens regim pekas ut som ansvarig av USA:s utrikesminister.

När omvärlden och krigen förändras, kan då den ?traditionella? operationskonsten behållas? I denna uppsats appliceras operativa principer definierade ur den israeliska operationskonsten från tidigare krig på det Andra Libanonkriget 12 juli till den 14 aug 2006. Syftet är att beskriva och diskutera operationskonstens dynamik och förutsättningar. I teorin influeras operationskonsten av både strategi, taktik och teori men även av en mängd andra subjektiva och objektiva faktorer. Undersökningen lyfter fram att de traditionella israeliska operativa principerna användes i en varierande omfattning men först i avslutningen av kriget kan ett ?traditionellt? operativt koncept identifieras.

Syftet med undersökningen är att beskriva hur levnads- och arbetsförhållanden inom svensk sjöfart har förändrats till följd av MLC-2006. Undersökningen visar hur dessa förändringar till följd av MLC-2006 upplevs av sjökaptener och representanter från Seko, SFBF och Transportstyrelsen. Examensarbetet har genomförts med hjälp av intervjuer för att ge en bild av hur MLC-2006 upplevs i svensk sjöfart. Informanternas upplevelse är att svensk sjöfart inte har förändrats nämnvärt till följd av MLC-2006. Däremot medförde MLC-2006 en högre standard på fartygen i hela världen, för att främja en mer rättvis konkurens mellan olika flaggstater samt för att tillgodose sjömännens rättigheter..

Vårterminen 2006.

An Inconvenient Truth (2006) och The planet (2006) är två stycken dokumentärfilmer som behandlar klimathotet och dess globala följder. Uppsatsen diskuterar den retoriska meningen och de retoriska skiljaktigheter, likheter mellan dokumentärfilmerna. Den diskuterar även syftet av de filmsekvenser som används till varje tal/intervju. Uppsatsen innehåller analyser av varje film samt en analyssummering mellan båda filmerna. An Inconvenient Truth (2006) är en dokumentärfilm med fokus på Al Gores och hans kampanj där han försöker informera folk gällande klimathotet.

The purpose of this study is to find out how housebuilding meets the demands of availability for people with some sort of disability. The rules and demands of availability are stated in Boverkets byggregler, BBR and the Swedish standard, SS 91 42 21:2006 (publ.5). The projects in this study are compared to the rules and demands of BBR and SS 91 42 21:2006 (publ.5). The rapport studies three different house projects in three different municipalities and the result shows that only three of these nine projects meet the demands of availability for disabled people..

The purpose of this essay is to find out if Alliansen has lost their Bourgeoisie collective identity. The comprehensive questions of this essay are:Does liberalism or conservatism dominate the manifesto of Alliansen from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018?Have Alliansen changed their ideological views to the centre of the political spectrum in their manifesto from 2006-2010 compared to the manifesto 2014-2018? The method used in this essay is a qualitative dimensional study. The results of the essay show that conservatism dominates both manifestos of Alliansen and show that the ideological view of Alliansen has not changed. Alliansens view of human beings in their manifesto from 2006-2010 is pessimistic and so is Alliansens manifesto from 2014-2018 and therefore closer to the conservative ideology than the ideology of liberalism.

This thesis aims at studying the development of the party cohesion and oligarchichaltendencies in the party groups of the Swedish national parliament, riksdagen, after theintroduction of two clear block coalitions during the years 2006-2010.The result of the cohesion during these years has been compared towards the years 1998-2006.The research method being used has been 18 semi structured interviews with member of the parliament during the examined years. The main findings show an increment of both the cohesion and the oligarchical tendencies after the block coalitions during the years 2006-2010. The result verified therefore also the two originally stated hypothesis..

Denna uppsats handlar om kanondebatten 2006 och urvalet av litteratur i antologier avsedda förgymnasiet. Syftet är att ge en klar bild av hur kanondebatten 2006 såg ut och sedan jämföra detmed vilken litteratur som finns representerad i antologier och handböcker avsedda för gymnasiet.Detta genomförs via en deskriptiv och kvantitativ metod där fokus ligger på vilka svenskaförfattare som återfinns i läromedel avsedda för gymnasiets svenskkurser.Studien visar att kanondebatten i sig inte ledde till några konkreta förändringar. Den visar ävenatt det inte finns stöd för flera av de åsikter som fördes fram vad gäller författarrepresentation igymnasieskolans antologier. Däremot visar studien att litteraturhistorien får ett krympandeutrymme i litteraturantologier avsedda för gymnasiet, en farhåga som fördes fram under debatten..